Feeds:
Inlägg
Kommentarer

På söndag röstar vi i tre val: kommun, landsting och riksdag. Trots att vi ofta pratar i termer som ”hur ska du rösta i valet?” är det faktiskt tre stora val det handlar om. Ett av dem brinner jag lite extra för, och det är landstingsvalet. I det avgörs vilken inriktning sjukvården och kollektivtrafiken ska ha de kommande fyra åren. I åtta år har en Moderatledd Allians styrt i Stockholms läns landsting. Det har inneburit privatiseringar och utförsäljningar i sjukvården, ett ständigt avståndstagande från ansvar och en region som vuxit ur sin kostym. Jag vet att vår vackra och starka Stockholmsregion kan bättre än så.

En sak har varit bra under de senaste åren, tillgängligheten i primärvården har ökat. Dessvärre har våra mest sjuka patienter och vårdpersonalen betalat ett högt pris för det. Moderaterna har så envist fokuserat på sin privatiseringslinje att de inte klarat att lyfta blicken och ta ansvar för helheten. Istället har arbetsgivaransvar, jämlik tillgång till vård i hela länet och personalförsörjning lämnats till marknaden ensam att lösa. Något som den inte klarat av. Långt därifrån.

Vårdpersonalen har tröttnat på sin arbetssituation. Det förstår jag. Att knappt hinna gå på toaletten, äta lunch eller behöva skjuta på välbehövliga semestrar tär på de flesta. Samtidigt blir patienterna lidande. Kvinnor med förvärkar tvingas runt i länet till andra kliniker än de valt, trots att valfrihet ska råda. Sjuka äldre måste själva, eller med hjälp av anhöriga, se till att de får rätt vård och att de olika vårdkontakterna har rätt information. Köerna på akutmottagningarna ringlar långa, de som får vänta längst är våra äldre. Cancersjuka barn tvingas resa över länsgränserna för att få vård eftersom vårdplatserna inte räcker till. Detta skapar en oro och ett lidande som inte är acceptabelt i svensk sjukvård.

När individen är som svagast ska samhället vara som starkast. Därför satsar Socialdemokraterna 400 miljoner extra varje år på mer vårdpersonal. Vi anställer fler sjuksköterskor och undersköterskor, men också annan personal som kan avlasta vårdpersonalen från administration. Rätt kompetens ska vara på rätt plats så att proffsen får vara proffs. Vi vill ta ett aktivt arbetsgivaransvar för en bättre arbetsmiljö och tydlig löneutveckling så att vi behåller vår personal. Erfarenhet och utbildning ska löna sig. Därtill ska de sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristområden få lön under tiden. Personalen är vårdens viktigaste resurs, utan dem finns inga vårdplatser. Bara tomma sängar. Därför är den här satsningen avgörande för att rusta sjukhusen så att vi kan möta de växande behoven.

Också när det gäller kollektivtrafiken behöver vi möta befolkningsökningen. Vill vi se mer tunnelbana än de linjer som nu föreslagits, så kan vi också bygga fler bostäder. Jag är glad att Moderaterna äntligen släppt sitt envisa fokus på spårvagn i innerstan. Nu vill de bygga tunnelbana. Samtidigt känner jag oro för om detta verkligen blir av. Genom åren har vi hört många tomma löften om utbyggd kollektivtrafik. Moderaternas bristande ledarskap har gjort att drygt nio miljarder i trafikinvesteringsbudgeten inte använts. Det innebär att SL har en enorm investeringsskuld som stockholmarna får betala för varje dag i eftersatt kollektivtrafik och ökad trängsel.

Skattebetalarna i Stockholmsregionen har också fått se sina pengar försvinna bort i alltför stor byråkrati, miljardkostnader på konsulter och i utförsäljningar av vårdverksamheter. Mest känd är nog vårdcentralen Serafen som Moderaterna sålde för 700 000. De lyckliga köparna kunde sedan snabbt sälja vidare Serafen för 20 miljoner.

Sedan 2006 har Moderaterna genomfört privatiseringar i två vågor. Den första innehöll just utförsäljningar, i den andra lade de ut specialistvård som förlossning, palliativ vård och reumatologi på marknaden. Nu står vi inför en tredje privatiseringsvåg. Filippa Reinfeldt har sagt att hon vill lägga ut så mycket som möjligt på vårdval, om hon får chansen efter valet. Jag hoppas att hon inte får den chansen. Privatiseringsvågen måste brytas. Stockholmsregionen behöver förändring.

För att summera. Landstingsvalet spelar roll. Missa inte möjligheten att vara med och bestämma över din vardag. Tycker du som jag att ordning och reda i vård och omsorg går före nya privatiseringar, rösta på Socialdemokraterna på söndag.

Vill du höra mer om vad de olika partierna tycker så finns debatter att titta på här och här.

Jag och Helene Öberg (MP) i en av flera debatter som vi deltagit i de senaste veckorna.

Jag och Helene Öberg (MP) i en av flera debatter som vi deltagit i de senaste veckorna.

Få lämnades nog oberörda efter att ha läst Dagens Nyheters artikel om cancersjuka Lilly, som endast 4 år gammal tvingas resa från Stockholm till Linköping för behandling. Så här beskriver hennes föräldrar situationen: ”Det känns så sjukt att de som är minst och svagast inte ska kunna få vård på sitt sjukhus. Istället rycker man upp hela familjer”. Så ska det absolut inte vara. Karin Elinder, ordförande för Barncancerfonden Stockholm Gotland berättar att problemen uppstår när barnen skickas runt. Barnen förlorar kontinuitet, föräldrarna får ta ett enormt ansvar och viktig information faller mellan stolarna. Det är ovärdigt svensk sjukvård.

Barnonkologin på Astrid Lindgrens barnsjukhus har under våren haft 12 vårdplatser. Men på grund av sjuksköterskebristen har det i sommar endast funnits 6-8 vårdplatser tillgängliga. Under en sexveckorsperiod i sommar har 18 barn därför skickats till andra län för behandling. Detta trots att vårdpersonalen larmat om den akuta situationen på Stockholms sjukhus vid flera tillfällen. I våras slog chefer vid sex olika barncancercenter larm i media om att den här typen av flängande kan försämra barnens överlevnadschanser. Jag vet att Astrid Lindgrens barnsjukhus och personalen där gör sitt bästa utifrån rådande förutsättningar, men saknas personal är det svårt att upprätthålla en god vård i alla lägen.

Bristen på sjuksköterskor och vårdpersonal har varit akut sen länge, ändå saknas en kompetensförsörjningsplan i Stockholms landsting. Moderaterna vill helt enkelt inte ta sitt ansvar som arbetsgivare. Istället har man helt lämnat ansvaret för personalen till marknaden att lösa. Vi kan med all tydlighet se att det inte fungerar. Dessvärre har ett enögt fokus på privatiseringar fått gå före att säkra bemanningen i barnsjukvården.

Vården behöver långsiktiga strategiska satsningar för ordning och reda. Det går före privatiseringar och skattesänkningar.

DN-140819

Idag presenterade Socialdemokraterna en framtidsreform för att förbättra kvaliteten och säkra den framtida personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Det handlar främst om 5000 nya traineejobb i sjukvården. Det nationella förslaget, som innebär en investering på 700 miljoner kronor, ger ungdomar utbildning och chans att komma in i arbetslivet samtidigt som den stora personalbristen i sjukvården möts. I förra veckan presenterade Socialdemokraterna en liknande investering inom omsorgen för äldre och funktionshindrade, läs gärna mer om det här. Jag välkomnar förslaget. Det är socialdemokratisk politik när den är som bäst; nytänkande, lösningsfokuserad och ansvarsfull.

Bakgrunden till den här investeringen kan knappt ha undgått någon. I Sverige råder stor ungdomsarbetslöshet och behoven av mer personal i sjukvården är skriande. Det gäller inte minst i Stockholmsregionen. År 2013 gick över 11000 ungdomar arbetslösa här. Det är nästan en fördubbling från 2006, då samma siffra var drygt 6000. Samtidigt larmar såväl barnmorskor som sjuksköterskor och undersköterskor ideligen om stress och press så stor att både deras egen hälsa och patienternas säkerhet kan riskeras. Det är givetvis inte acceptabelt.

Satsningen riktar sig särskilt mot utbildning och jobb som medicinsk sekreterare eller undersköterska. Båda är ovärderliga yrken i sjukvården genom rollen att stötta och avlasta övrig vårdpersonal. När arbetsuppgifterna renodlas får varje viktigt yrke i sjukvården förutsättningar att fungera på bästa möjliga vis. Arbetsbelastningen blir human och tid frigörs för vårdpersonalen att vara de proffs de är. Därtill får patienterna mer tid med vårdpersonalen och mer kvalitet i vården.

En ytterligare del av förslaget innebär fler utbildningsplatser till sjuksköterska och specialistsjuksköterska runt om i landet. Sjuksköterskeprogrammets grundutbildning utökas med 700 platser, specialistutbildningen med 600 platser och barnmorskeprogrammet med 250 platser. I Stockholmsregionen är 20 nya platser på barnmorskeutbildningen redan beslutat, med start hösten 2014. Därtill görs en särskild nationell satsning för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Den totala investeringen beräknas till drygt 200 miljoner per år, när platserna är fullt utbyggda.

Att satsa på att få fler unga i arbete och utbildning är en viktig och nödvändig investering inför framtiden. I kombination med fler anställda i sjukvården blir satsningen ovärderlig. Det är i den här riktningen som Sverige och Stockholmsregionen behöver gå för att möta framtidens utmaningar. Politiskt ansvar för fler jobb och en sjukvård i världsklass är viktigare än fortsatta skattesänkningar och privatiseringar.

Jag hoppas att många med mig väljer en ny väg den 14 september.

Läs gärna mer om förslaget här och här.

Valupptaktshelg!

I helgen var det valupptakt x 2.

I lördags mötte jag upp partikamraterna i Rimbo på deras valupptakt. Det var otroligt mycket folk så det blev flera bra samtal om behovet av förändring på lokal, regional och nationell nivå.

Jag och Norrtäljes oppositionsråd Ulrika Falk

Idag var det dags för Stefans Löfvens sommartal och valupptakt i Vasaparken. Det var ett mycket bra tal om ett bättre, mer sammanhållet och jämlikt samhälle.

Efter Stefans tal var det min och Karin Wanngårds tur att säga några ord till alla valarbetare och åhörare som hade samlats. Vi var otroligt peppade och fyllda av energi när vi äntrade scenen. Vi såg även den energin i alla valarbetare som var där och det kan inte nog betonas hur viktig den är – energin. För en valseger kommer kräva hårt arbete av oss alla. I Europaparlamentsvalet skilde det exempelvis bara 5000 röster mellan (S) och (M). Därför är det så viktigt att vi får så många som möjligt att göra en insats. Varje samtal kommer räknas.

Vi blev störst i 12 kommuner i Stockholms län i Europaparlamentsvalet. Nu ska vi se till att vi får bilda majoritet i fler kommuner och ta över landstinget och stadshuset. Dags att kavla upp ärmarna- för valseger den 14 september!

Tal i Vasaparken

Idag presenterade Karin Wanngård, Magdalena Andersson och Stefan Löfven en satsning för fler ungdomsjobb. I korta drag handlar det om att 20 000 arbetslösa unga i Sverige ska få jobb och utbildning till bristyrken i omsorgen om äldre och funktionshindrade. Detta till en total kostnad på 2,8 miljarder. För Stockholmsregionens del innebär det att 2430 ungdomar får chansen att komma in på arbetsmarknaden, varav 880 i Stockholms stad. Denna investering i unga bidrar också till att säkra personal och kompetens i omsorgsyrken. Det behövs både eftersom stora pensionsavgångar väntar och eftersom vi blir allt fler som lever allt längre.

Att få bukt med ungdomsarbetslösheten är en oerhört viktig framtidsfråga. Detsamma gäller att garantera våra allt fler äldre en god omsorg när de behöver den. För Socialdemokraterna är det självklart att staten ska vara med och aktivt ta ansvar för att minska arbetslösheten och garantera en trygg välfärd. Moderaterna har under sina åtta år vid makten visat på en helt annan hållning. De lutar sig hellre tillbaks och litar på att marknaden ska lösa framtidsutmaningarna. Sänkta arbetsgivaravgifter är ett exempel, vilket visat sig vara både dyrt och ineffektivt. Socialdemokraternas ungdomsjobb kommer att kosta 140 000 kronor per jobb, att jämföra med den dryga miljon som varje jobb kostar i regeringens förslag.

Jag välkomnar varmt denna satsning och hoppas att vi efter den 14 september får möjlighet att genomföra den. Det skulle ge såväl våra unga som äldre en ljusare framtid.

Vill du läsa mer om Socialdemokraternas ungdomsjobb kan du göra det här och här.

Stockholmsregionen, liksom övriga landet och världen, genomsyras av olika normer som talar om hur vi bör vara och agera utifrån vad vi uppfattas som, snarare än utifrån vilka vi vill vara och är. Normer är en viktig och sammanhållande del av samhällets sociala struktur. Men dessvärre begränsar normer också människors liv och livsval idag. Inte minst hindrar den heterosexuella normen hbtq-personers frihet att vara och leva som de vill och önskar. Diskriminering, hat och fördomar drabbar alla som i människors ögon är utanför normen. Det är inte acceptabelt.

Jag vill se ett samhälle präglat av mångfald. Där människor möter varandra med respekt oavsett hur de väljer att uttrycka sin person och vilka livsval de gör.

Stockholm Pride är viktigt för att kunna visa den öppenheten, kärleken och respekten. Festligheterna pågår bara en vecka per år, men jag vet att de ger positiva ringar på vattnet under lång tid efteråt. Inte minst för de som ännu inte vågat komma ut, som känner sig ensamma i sin identitet.

Under Pride får de möjlighet att träffa andra som går igenom eller har gått igenom ungefär samma sak, som kan ge kraft och styrka till dem som ännu inte vågat ta steget. Och heterosexuella personer, eller cis-personer, får se och uppleva den kärlek som genomsyrar veckans alla aktiviteter. För kärleken känner inga gränser eller normer.

En dag kanske vi inte behöver Stockholm Pride. Kanske har vi då kommit så långt att normen är mångfald. Men dit är vägen lång och mödosam. Och så länge vi inte har nått fram är jag väldigt glad att vi har Skandinaviens största Pridefestival just här i Stockholm.

Själv medverkar jag under flera aktiviteter. Idag har jag pratat om nödvändigheten av öppenhet och mångfald med HBT-Socialdemokraterna Stockholm på Sergels torg och även deltagit under ett seminarium om kommuners hbtq-arbete, som RFSL anordnade. Imorgon ska jag gå på invigningen för Pride Park och på torsdag blir det seminarium om Socialdemokraternas prioriteringar för en öppen Stockholmsregion med HBT-Socialdemokraterna Stockholm, tillsammans med Karin Wanngård. Därefter ska jag gå på Företagarnas Pridemingel. Självklart avslutar jag veckan med att gå i Prideparaden tillsammans med många andra av våra företrädare.

Jag ser fram emot viktiga samtal och härliga festivalupplevelser. Hoppas att vi ses i vimlet!

Talar på Sergels torg tillsammans med Mia Sundelin, vice förbundsordförande Hbt-socialdemokrater Sverige.

Talar på Sergels torg tillsammans med Mia Sundelin, vice förbundsordförande Hbt-socialdemokrater Sverige.

Idag var Karin Wanngård och jag hos Folkhem i Sundbyberg för att presentera vår bostadsplan för Stockholmsregionen. Också Magdalena Andersson och Veronica Palm var på plats för att berätta hur de stöttar upp från nationellt håll. Att bygga fler bostäder i Stockholmsregionen är en otroligt viktig uppgift. Hit flyttar mängder av människor varje år, fler och fler föds här och vi som redan bor här lever allt längre. Det är jätteroligt och väldigt bra för regionens tillväxt. Det gör också att vi lockar till oss nya företag som vill anställa. Men vi står nu inför en utmaning. Under de senaste åren har bostadsbristen ökat, inte minst har hyresrätterna blivit alldeles för få.

Bristen på bostäder gör att vi har allt svårare att erbjuda de som vill leva och verka här ett hem. Redan idag tvingas så många som varannan stockholmare i länet under 27 år att leva i otrygghet eftersom de saknar en egen bostad. Det kan inte vi acceptera. I vårt Framtidskontrakt lovar vi att bygga fler små hyresrätter för unga och studenter, med den här bostadsplanen infriar vi det viktiga löftet.

Inte heller företagen vill etablera sig här om deras anställda inte kan bo någonstans. Vi kan aldrig gå med på att Stockholmsregionens positiva utveckling stannar av. Inget företag ska behöva oroa sig för om de kommer att kunna rekrytera, tvärtom ska vi se till att skapa arbetstillfällen och säkra en fortsatt god tillväxt. Vår bostadsplan för Stockholmsregionen är en avgörande del i det arbetet.

De fyra första steg som vi presenterade idag kommer att göra stor skillnad: 50 000 hyresrätter i regionen till år 2020, ökade investeringar i allmännyttan, krav på kommuner att bygga bostäder, varav en del ska vara hyresrätter, för tillgång till ny kollektivtrafik samt en ”öka takten”-satsning genom att bilda en byggpakt med privata och offentliga aktörer.

Jag ser mycket fram emot att starta det här arbetet.

Magdalena Andersson, Veronica Palm, Karin Wanngård och jag utanför Folkhems trähus i Sundbyberg.

Magdalena Andersson, Veronica Palm, Karin Wanngård och jag utanför Folkhems trähus i Sundbyberg.